Är Svenska Pensionärer gynnade?

När man följer debatten så får man lätt uppfattningen, att svenska pensionärer är gynnande och består av en grupp ”gnällspikar” – men är detta sanningen?

FP-lib, anses vara det mest Europavänliga parti, med rätta vill jag nog också påstå, så därför vill jag gärna sätta in pensionärerna i ett ekonomiskt, europeiskt perspektiv.

Om vi som nation varit med i EMU-samarbetet och också haft Euron som betalningsmedel, hade det ALDRIG varit möjligt, att beskatta inkomster olika, – inkomster beskattas lika inom EU, oavsett vad den heter – utanförskapet gör, att staten i princip kan beskatta oss svenskar hur man vill, utan att EU kan lägga sig i –ett av de starkaste argumenten från dåvarande ekonomiminister Erik Åsbrink (S) att inte ha Euron!

Skatten på pension var ju och är väl fortfarande en paradfråga för kristdemokraterna (KD), men var denna skattesänkning av något egentligt värde? Nej knappast, de extra 50: - i månaden i mindre skatt innebar dessutom för många, att bostadstilläggen sänktes med samma belopp. flertalet pensionärer var tillbaks på ruta 1. Man kan istället se det som att ”sila mygg och sluka kameler”.

Svenskarna arbetar längst och flest år av alla européer enl. nu gällande statstik (OECD), men samtidigt får minst i pension, (median) 57.4%. Detta skall ställas till 40,1 års arbetsliv.

Motsvarande för tyskar, 36,8 år och pensionen utfaller med 78 % i förhållande till lön – för spanjorerna, 34,5 år och utfaller med 84 % i förhållande till lön.

I samband med pensionsuppgörelsen år 1994 (S-regim) överfördes hela 260 miljarder svenska kronor från AP-fonderna (pensionsmedel) till att klara landet från total ekonomisk kollaps. Rubricerades som ”lån” och lån skatt återbetalas, men har detta gjorts? Diskussionen om överföreningen är totalt insvept i ”tystnad”. Härefter har olika regeringar dessutom fortsatt med att fylla på statskassan och detta genom att fortsätta mjölka våra pensionärer.

När det då gäller medlemsländerna i EU så avviker Sverige på ett mycket speciellt sätt – vi har högre skatt på pensioner än på arbete.

Sätt därför in Sverige i ett europeiskt perspektiv, och låt äntligen individer vara delaktiga i det europeiska arbetet och börja med att beskattningen blir lika stor på ALLA inkomster, och sluta med straffbeskattning, – i annat fall ställer vi grupper mot grupper, som bara leder till social oro – inget som en sann socialliberal kan ställa sig bakom.

Börje Helgesson, länsordförande Kalmar län (FP)   

"Skäms" - milt sagt

Skäms, Barn- och äldreminister, Maria Larsson (KD)

Artikeln i DN (8/7) om Taina Adolfsson, finskt krigsbarn, som har sökt ersättning från Ersättningsnämnden för sin tid som placerad och sedan adopterad i familjen, där hon utsattes för vidriga övergrepp. Det krävs beslut från barnavårdnämnden för att bevisa att placeringen var gjord av myndigheterna. Taina har frågat hos kommunen, där handlingarna från det året inte ens är sparade. Hennes två bröder fanns redan i denna familj.  Alla tre syskonen adopterades av familjen.

Hur blev man adopterad på den tiden? Fanns någon kontroll av familjen? Vem ansvarade för att familjen var lämplig? Maria Larsson, HUR valdes adoptionsfamiljerna? Kan du din historia? Kravet att man måste bevisa sin placering via barnavårdsnämnd lämnar således de finska barnen utanför, men Taina kom 1949. I hennes pass står: Oskarshamns stads Kristidsnämnd.  

I DN:s artikel går att läsa: Maria Larsson skriver i sin kommentar ”att ett omhändertagande är mer långtgående än ett godkännande av fosterfamilj. Det får därför anses att det allmännas ansvar är större när myndigheten har fattat beslut om omhändertagande av barn"

I Tainas fall ledde placeringen i den olämpliga familjen till adoption, och då blir min fråga till Ministern: "Hur kan ett omhändertagande bli mera långtgående än en adoption?"

Maria Larssons kommentar i Blå Hallen under tillställningen efter Vanvårdsutredningen till en av mina krigsbarnsvänner: "Du kan inte söka ersättning. Det var din mamma som skickade dig". Hur kan en minister lägga skulden på en mamma i Finland? Kan en minister uttala sig hur som helst och kränka ännu en gång? Hur okunnig och okänslig får en minister vara?

I Tainas fall fanns inte ens en mamma i livet i Finland. Tur att inte hon också fick den kommentaren. Tainas kommentar i DN går att instämma i: "Finnjävlar kallades vi då och finnjävlar är vi nu.” Det har Maria Larsson förmedlat på ett utomordentligt sätt. 

 

 

Leila Ulvemo (FP)

f.d. ordförande i Riksförbundet Finska Krigsbarn

Hästnäringen en framtidsfråga för Folkpartister och för landsbygden

Lokala folkpartister från Tingsryd, Hultsfred och Växjö vill se en satsning på hästnäringen på landsbygden. Man vill se att ATG´s överskott fördelas mer fördelaktigt till travbanor på landsbygden som t.ex. Kalmartravet, Tingsrydstravet och Vaggerydstravet.

Hästnäringen omsätter idag, bara på spelet 12,7 miljarder och sysselsätter minst 40 000 heltidsarbetare, där minst 500 ungdomsjobb ingår.  Utöver detta så är många föräldrar, mor- och farföräldrar engagerade inom hästnäringen på ett eller annat sätt.

Under senaste veckan slöts ett 4-månaders avtal mellan staten och ATG-svensktravsport, för att utreda den ojämlika fördelningen av skattemedel för hästnäringen, i syfte att bredda stödet även till områden utanför storstäderna, vilket är en förutsättning för näringens överlevnad.

Folkpartiets landsbygdsgrupp presenterar ett förslag med tonvikt på landsbygdsutveckling:

·         EU-anpassning av stödet till näringen,

·         Fri konkurrens på spelmarknaden på lika villkor,

·         Regeringsdirektiv, enligt fransk modell, som gynnar landsbygden,

·         Statliga förhandlingar tillsammans med sportens företrädare, Landsbygdsdepartementet och Näringsdepartementet.

Förslaget innebär:

·         Detta skulle ge 3-4 miljarder, extra till statskassan,

·         Gynnar Svensk Travsport och därmed ökat intresse för näringen i HELA LANDET,

·         Gynnar entreprenörer på landsbygden, jordbrukare ETC.

Vi ställer oss frågan: Är sporten till för spelet? Vi anser att det borde vara tvärtom! Den sjunkande spelomsättningen beror med all sannolikhet på minskat intresse för sporten. Lyckade försök att ändra utvecklingen, att under sommarhalvåret flytta ut t.ex. V75, V86 och V64 till landsortsbanor. Detta har genererat ökad publiktillströmning över hela landet. T.ex. Vaggeryd med ca 5000 besök jämfört med en storstadsbana med publik på ca 1300 st. Detta har ju självklart ökat intresset för sporten och gynnar därmed hela hästnäringen.

Därmed inte sagt att storbanornas status skall ändras som t.ex. Elitloppet, Olympiatravet eller Hugo Åbergs Memorial MEN en bättre balans med publikdragande tävlingar över HELA landet skulle öka det lokala intresset, att både spela och/eller gå på trav och därmed gynnas hela hästnäringen.

Med en bättre fördelning av ”medlen” skulle detta kunna innebära, fler arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som hela hästnäringen gynnas över hela landet och därmed även ge ökade skatteintäkter till statskassan!

Folkpartiet Liberalerna

Börje Helgesson, Länsordförande i Kalmar Län

Sven-Olof Karlborg, Ordförande i Tingsryds kommun

Mikael Petersson, Ordförande i Hultsfreds kommun

Gunnar Nordmark, Länsordförande i Kronobergs län

Sven Astevall, Ombudsman i Kronobergs Län